Belgian 1860-1949 Belgian painter, printmaker and draughtsman. No single label adequately describes the visionary work produced by Ensor between 1880 and 1900, his most productive period. His pictures from that time have both Symbolist and Realist aspects, and in spite of his dismissal of the Impressionists as superficial daubers he was profoundly concerned with the effects of light. His imagery and technical procedures anticipated the colouristic brilliance and violent impact of Fauvism and German Expressionism and the psychological fantasies of Surrealism. Ensor most memorable and influential work was almost exclusively produced before 1900, but he was largely unrecognized before the 1920s in his own country. His work was highly influential in Germany, however: Emil Nolde visited him in 1911, and was influenced by his use of masks; Paul Klee mentions him admiringly in his diaries; Erich Heckel came to see him in the middle of the war and painted his portrait (1930; Cologne, Wallraf-Richartz-Mus.); Alfred Kubin owned several of his prints, while Marc Chagall and George Grosz also adapted certain elements from Ensor. All the artists of the Cobra group saw him as a master. He influenced many Belgian artists including Leon Spilliaert, Rik Wouters, Constant Permeke, Frits van den Berghe, Paul Delvaux and Pierre Alechinsky.  Related Paintings of James Ensor :. | Napoleon Playing Billiards | Devils Tormenting a Monk | Red Cabbage and Masks | My Dead mother | The Skeleton Painter |
Related Artists:
George Leslie Hunter
Scottish Painter, 1877-1931
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
BASSETTI, Marcantonio
Italian painter, Veronese school (b. 1588, Verona, d. 1630, Verona) Italian painter. He was a pupil of Felice Brusasorci (Ridolfi), but he soon moved to Venice, where he studied the art of Jacopo Tintoretto in particular, but also that of Jacopo Bassano and of Veronese, whose works he copied in chiaroscuro drawings (mainly Windsor Castle, Royal Lib.) similar to those of Domenico Tintoretto. Bassetti's early painted Portrait of a Man with a Glove (Verona, Castelvecchio) is essentially Venetian, close to the art of Bassano.